Historien om Radio Universidad

”Något som karakteriserar Oaxacas folkrörelse, och som inte setts hos andra rörelser, är att man tar över kommunikationsmedlen för att ge en röst åt befolkningens åsikter”, säger Alejandra Canseco, en 22-årig student och en av rösterna i den ockuperade studentradiokanalen Radio Universidad. Dess historia är i mångt och mycket berättelsen om det senaste halvårets sociala uppror i Oaxaca, och om skapandet av ett forum för yttrandefrihet mitt uppe i en turbulent tid av politisk förändring och social konflikt. Korrupta politiker såg med rätta radiostationen som ett hot mot deras repressiva styren, och gjorde allt i deras makt för att tysta ner sändningarna. En kampanj av beskjutningar, sabotage, störningar, hot, misshandel och kidnappningar lyckades till slut stänga ner stationen, men kravet på att kommunikationsmedlen bör vara i befolkningens tjänst, och inte tvärtom, lever kvar.

Pepparn som fattades maträtten

Tre fjärdedelar av delstaten Oaxacas befolkning saknar tillgång till sjukvård, 60% lever på under 4€ om dagen, och i fyra av tio hushåll vandrar man fortfarande på jordgolv. Trots den sociala misären läggs de ekonomiska resurser som klarar sig förbi politikernas fickor på stora ekonomiska projekt vars mål är att locka utländska investeringar och turism. Regionens naturresurser exploateras utan att lämna kvar vinster, och hela byar tvångsförflyttas för att ge utrymme för nya motorvägar eller maquiladoras (sweatshops). Det auktoritära PRI-styre som i snart åttio års tid regerat Oaxaca personifieras av guvernören Ulises Ruiz, som redan innan den aktuella konflikten gjort sig skyldig till tiotals politiska mord och förföljelse av hundratals oliktänkande. Under hans första dag som guvernör 2004 attackerade paramilitärer en lokal dagstidning som dokumenterat det valfusk som fört honom till makten – ett exempel som illustrerar Ulises Ruiz syn på oberoende media, yttrandefrihet och demokrati.

Oaxaca – Koncis resumé och analys

(även publicerad i något kortad version i tidningen ETC)

”Idag, med federal polis och delstatliga styrkor, har vi återtagit stadens hjärta för alla oaxaqueños och mexikaners skull”, säger Oaxacas guvernör Ulises Ruiz Ortiz inför ett pressuppbåd under en helikopters roterande blad, flankerad av livvakter och poliser. Innan presskonferensen har ett femtiotal arbetare i flera timmars tid tvättat bort blod och rester från tårgas och brända presenningar från gatorna, samt målat över den graffiti och de affischer som krävde guvernörens avgång. Oaxaca har återvänt till den repressiva normalitet som är Ulises Ruiz signum, efter en sex månader lång politisk konflikt, då han knappt kunnat visa sig på gatorna.

I slutet av oktober gick den federala polisen in i staden, med det officiella uppdraget att ”garantera rätten till fri rörlighet” samt återställa ”fred och ordning”. Istället för att arrestera de identifierade gärningsmän som låg bakom det eskalerande våldet, försökte man enligt Yésica Sánchez från den lokala människorättsgruppen LIMEDDH ”kriminalisera den sociala folkrörelsen i Oaxaca”. Sedan konfliktens början har poliser samt paramilitärer mördat över 20 lärare och aktivister, och runt sextio människor är fortfarande ”försvunna”. Poliser ockuperar i tusental alla stadens större torg, och åker runt i konvojer med namnlistor på oliktyckande i händerna, i en polisoperation som den alternativa fredspristagaren Martin Almada har jämfört med Pinochets ”Operación Cóndor”.

Selektiv lagföring, Virtuellt Undantagstillstånd och Politisk Förföljelse – Polisstat i Oaxaca

(även publicerad på Yelah)

Ulises Ruiz, omgiven av priister, poliser och livvakter, med helikoptrar över huvudet, visar sig på Oaxacas gator inför ett stort pressuppbåd.

OAXACA, MEXICO. Den pågående massiva ”operationen” i Oaxaca, som genomförs av en blandning av federala och lokala poliser, militärer, paramilitärer och väpnade ”priistas”, ämnar att slå ner den sociala folkrörelse som växt fram under de senaste månaderna. Enligt APPO råder det ett ”virtuellt undantagstillstånd” i staden, där illegala excesser från myndigheter dagligen slår nya rekord.

141 fångar, som arresterats de senaste dagarna, flyttades under måndagen via helikoptrar till ett fängelse utanför delstaten, enligt den lokala människorättsorganisationen LIMEDDH för att ”försvåra deras rätt till juridiskt försvar och att gömma bevisen för den misshandel de utsatts för”. Fångarna plockades godtyckligen upp på gatorna av federal polis (PFP). Vissa sympatiserar med APPO, andra råkade bara befinna sig på fel plats vid fel tillfälle, inget av de två innebär något brott. Fångarna anses av polisen ha ”en profil av hög farlighet”, en kategori brottslingar som de delstatliga fängelserna inte kan hantera. Uttalandet är till viss del sant; dessa människor utgör ett reellt hot mot korrupta politiker såsom Ulises Ruiz fortlevnad. Familjemedlemmar förnekas att träffa deras anhöriga.

Federal Cynism i ett alltmer Våldsamt Oaxaca

OAXACA, MEXIKO. Den mexikanska federala regeringens agerande i Oaxacas politiska och sociala konflikt håller på att skapa förutsättningarna för vad som i värsta fall kan utvecklas till ett väpnat inbördeskrig. Utan politisk vilja att lösa någon av de fundamentala problem som ligger till grund för situationen, har de valt våld och repression som medel, vilket istället för att underlätta försvårar situationen.

De krav som Oaxacas folkrörelse hittills uttryckt är blygsamma. Gratis skolluncher, skor och kläder till barn som är så fattiga att de går barfota till skolan är saker som tas för givet i exempelvis Sverige. Kravet på en guvernörs avgång – speciellt om det rör sig om en auktoritär galning, som förföljer och mördar sina politiska motståndare och ockuperar tidningsredaktioner som dokumenterat det valfusk som förde honom till makten – bör väl ses som legitimt i ett land som kallar sig en demokrati? Nog bör det finnas mekanismer i statsapparaten för misstroendeomröstningar och nyval, och avsättandet av folkvalda om dessa inte håller måttet?

Den mexikanska regeringens initiala ställningstagande var att konflikten i Oaxaca är lokal, och bör lösas lokalt. Med andra ord gav de sitt fortsatta förtroende för den guvernör som just attackerat kvinnor och barn med tårgas på stadens centrala torg. När APPO sedermera kastade ut guvernören från delstaten genom att blockera hans regeringskontor, gjorde den federala regeringen ingenting. När guvernörens torpeder började mörda folk inom folkrörelsen fortsatte regeringen att göra ingenting.

Kravaller och Dödsoffer efter den 7:e ”Mega-Marschen”

(även publicerad på Yelah)

OAXACA, MEXIKO. 14 kvarter i centrala Oaxaca förvandlades under lördagskvällen till ett regelrätt slagfält när konfrontationer mellan federal polis och demonstranter utbröt. Kravallerna pågick i flera timmar och ett hundratal människor, demonstranter och förbipasserande, arresterades. 140 personer skadades, varav 20 från skjutvapen, ett hundratal tårgasförgiftades, och icke bekräftade uppgifter från ett flertal källor säger att mellan 3 och 6 personer skjutits ihjäl av polisen, i vad APPO kallar en ”massaker”. I kaoset sattes det eld på ett flertal regeringskontor, bussar och bilar.

Vid halv åtta tiden på kvällen stormade polisen de demonstranter som dragit sig tillbaka utanför kyrkan Santo Domingo. Polisen slog på allt i deras väg, och folk sprang för livet. På minst två platser sköt civilklädda delstatspoliser skarpt rakt in i den flyende folkmassan. Människor som bodde längs vägen öppnade sina dörrar för att skydda de som sprang från polisen. En grupp människor, som tagit tillflykt till en marknadsplats utanför en lokal biograf, omringades av polisen och tilläts inte gå därifrån.

Kritiskt Människorättsläge i Oaxaca

OAXACA, MEXIKO. Efter två veckors polisockupation är människorättsläget i Oaxaca kritiskt. Ihjälskjutna aktivister, försvinnanden, tortyr och godtyckliga gripanden är saldot hittills för den polisoperation som Martin Almada, alternativ fredspristagare, jämför med Pinochets Operación Condor.

85 personer har gripits på gatan, i privata hem, och i samband med de offensiver mot stadens centrum och universitetet som polisen genomfört sedan Operación Juarez 2006 påbörjades den 29 oktober. 45 ytterligare personer räknas som ”försvunna”, vilket betyder att rapporter kommit till människorättsorganisationer om deras gripande, men den federala polisen inte bekräftat att de arresterats. Ett flertal har setts misshandlas i samband med gripande, och flera av de gripna är minderåriga.

Alejandra Canseco, student och aktiv inom Radio Universidad, säger att ”många av de som grips vid barrikaderna är folk utan identitet, ungdomar från gatan som vi bara känner med hjälp av ett smeknamn”. På grund av detta är det svårt att sammanställa exakta siffror och identiteter på de som försvunnit.

”MegaMarcha” nr 6 i Skuggan av Radiostörningar

Under söndagen demonstrerade tiotusentals personer i Oaxaca mot den federala polisens närvaro, och med kravet på ”ex-guvernören” Ulises Ruiz avgång. Vid tiotiden på morgonen avgick marschen från förorten Viguera, och några timmar senare avslutades den utanför kyrkan Santo Domingo i centrala Oaxaca, dit folkrörelsens ”plantón” flyttades efter att den federala polisen tog över El Zócalo. Där hölls ett torgmöte, och slogans som ”quiera o no lo quiera, Ulises va pa’ fuera” (Vare sig han vill eller inte, åker Ulises ut!).

Polisen hade rustat för marschen, blockerat el Zócalo med bulldozers, containrar, taggtråd, och förstås poliserna själva i full kravallutrustning. Marschen undvek dock att passera alltför nära el Zócalo, och på så sätt kunde större konfrontationer mellan polis och civilbefolkning utebli. Efter marschen gick en mindre kontingent ner till el Zócalo, och ett par unga människor kastade sten på poliserna, som då kastade tillbaka stenarna. Samtidigt sköt poliser från taket glaskulor med slangbellor mot demonstranterna, men ingen skadades allvarligt.

Misslyckad Polisiär Attack mot Radio Universidad

Benito Juarez-universitetet i Oaxaca attackerades under torsdagen av federal och lokal polis. Med den officiella anledningen att rensa bort de barrikader som APPO upprätthöll utanför institutionen, omringades universitetet av ca 1000 poliser. Siffror från APPO säger att hundratals människor skadades och tiotals personer godtyckligen greps i de konfrontationer som uppstod när polisen försökte gå in på området.

Studenter, medlemmar inom APPO och civilpersoner mobiliserade vid ingångarna till universitetet, och försvarade sig mot polisens attack med hjälp av stenar, molotovcocktails och fyrverkeripjäser. Polisen sköt skarpt, slog med batonger, kastade tillbaka stenarna, avfyrade vattenkanoner från armerade bilar, och tre helikoptrar som cirkulerade över upploppen sköt tårgas och en ”röd gas som irriterade huden”.

Efter att polisen omringat området omringades poliserna i sin tur av de aktivister och människor som hade gått ut på gatorna för att visa sitt missnöje med polisens närvaro. Därpå följde flera timmar av regelrätta gatustrider, när civilbefolkningen ställdes mot tungt beväpnad kravallpolis. På eftermiddagen förmådde demonstranterna pressa tillbaka polisen, som retirerade och avbröt attacken. Efteråt uppmanade APPO folket att återigen installera barrikaderna, utanför universitetet och i hela staden. Enligt Florentino Martínez López, en av APPO:s talesmän, är det nu dags för en ”generell offensiv”.

Festen har Flyttat från El Zócalo

Den mexikanska federala polisen, som sedan i söndags ockuperar Oaxaca, öppnade under tisdagen stadens centrala torg för turister och – vissa – mexikaner. Tidigare hade rader av kravallutrustad polis täppt igen de tolv kvarter som omger torget, och inte låtit någon passera. De oftast unga poliserna står kvar, till synes uttråkade, men har öppnat små gångar där människor kan promenera in mellan kravallsköldarna.

El Zócalo, som tidigare var hjärtat i de strejkande lärarnas och APPO:s ”plantón”, har förändrats. Det första man lägger märke till är att mer än hälften av människorna på torget är poliser (de är 4500 totalt), som i små trupper marscherar fram och tillbaka framför turistcaféerna, eller spatserar runt i väntan på sitt nästa skift. Det lummiga torget har förvandlats till en kartell.

Tiotusentals Demonstranter Kräver att PFP lämnar Oaxaca

(även publicerad på yelah.net)

Federal polis (PFP) har gått in i Oaxaca och ockuperar för närvarande tio kvarter runt stadens centrala torg, El Zócalo. Tusentals fullt utrustade kravallpoliser, tanks, och bulldozers håller de polisiära ställningarna, och låter ingen person passera avspärrningarna. Gatorna i övrigt är fulla med brinnande bilar, bussar, och viktigast av allt – folk. Tre marscher anordnades under måndagen i protest mot PFP:s närvaro, och tiotusentals människor dök upp och cirkulerade kring poliserna. De obeväpnade demonstranterna ropade slogans och slagord som ”Oaxaca är inte Atenco” mot poliserna. Utöver ett par tårgasgranater har inga större konfrontationer registrerats hittills under måndagen.

Söndagen var dock värre. Tre personer dödades i konfrontationer med polisen, när dessa gick in i staden. En man dödades när en tårgasgranat sköts i hans bröst, och en 14-åring blev enligt vittnen överkörd av en tank. Ett tjugotal människor skadades, och polisen har bekräftat 23 arresteringar, medan APPO uppger att ett femtiotal plockades upp på gatorna. CNDH, en mexikansk människorättsorganisation, säger i ett uttalande att polisoperationen ”inte var ren eftersom det förekom dödsfall”.